Jag vaknade ganska tidigt imorse och låg och funderade över dagen. Med det somnade jag om igen. Har sovit lite sisådär den sista tiden, så jag antar att det var det kroppen behövde. Vaknade med ett ryck av att Kära Pernilla ringde och ville komma förbi på morgon (läs förmiddags) kaffe. Det gjorde hon, vi satt i solen och Tottes kompis (Annas bror) Johan, kom och hälsade på och vi tjötade på tills tiden bara försvann och jag var tvungen att åka  och arbeta.

Jag brukar inte tycka att det är jobbigt att jobba, tycker om mitt jobb, men idag kändes det lite sådär med tanke på det fina vädret! Skulle ha velat setat ute på altanen i några timmar med en bok (modetidning!!) och kaffe och bara njutit av livet och kära vänner! Men kallar plikten, så kallar den!!

Kram på Er!